Två år av äventyr. Two years of adventures. 

Att följa den inre rösten.

Det var i september 2017, jag hade varit med min son och hans familj i Australien. Jag kom hem till huset i landet och där och då förstod jag att något var annorlunda än när jag åkte en månad tidigare. Det var lite över, ett kapitel var klart. Känslan var stark och tydlig. 

Under hösten när jag packade, gav bort, kastade bort, lånade möbler till en flickvän, förvarade några och slutligen packade min Golf-kombi med vad en yogi behöver, inte så mycket, var jag aldrig i tvivel om att det var rätt att bryta upp. Även om det var en svår process att separeras från yogavännerna som hade kommit till mig i så många år, en i 20 år, några i 15 år många i 5-10 år, var känslan sann och tydlig.                                 


To follow the inner voice.
It was in September 2017, I had been with my son and his family in Australia. I came home to the house in the country and there and then I understood that something was different than when I went a month earlier. It was kind of over, a chapter was finished. The feeling was strong and clear. 

During the fall when I packed, gave away, threw away, lent furniture to a girlfriend, stored some and finally packed my Golf combi with what a yogi needs, not so much, I was never in doubt that it was right to break up. Although it was a difficult process to be separated from the yoga friends who had come to me for so many years, one for 20 years, some for 15 years many for 5-10 years, the feeling was true and clear.


Resan gick till Oslo. Här ändrade jag mitt namn till Joy det namn jag hade fått i meditation sommaren innan på Kreta. Varför Oslo vet jag fortfarande inte, men jag följde min inre medvetande och med tillförsikt och har fortsatt att göra det. Jag hittade ett rum i ett kollektiv. Jag flyttade ut efter 4 månader, jag var i Sverige med vänner under sommaren och sedan ombads jag att arbeta som vaktmästare i 5 månader på en retreatgård på Kreta som visade sig vara helt underbart. 

Efter det tillbringade jag fyra månader i England tillbaka till Sverige ett par månader igen England en månad och äntligen Indien i en månad. Jag har inte haft mitt hem men kände mig hemma var jag bodde. Du säger "Hem är där ditt hjärta är och när ditt hjärta är tillräckligt stort är hemmet överallt". Jag har haft de mest lärorika, underbara åren.

The trip went to Oslo. Here I changed my name to Joy that name I had got in meditation the summer before on Crete. 

Why Oslo I still don't know it, but I followed my inner prompting faithfully and confidently and have continued to do so. I found a room in a collective. I moved out after 4 months, I was in Sweden with friends during the summer and then I was asked to work as a caretaker for 5 months on a retreat farm in Crete which turned out to be absolutely wonderful. After that, I spent 4 months in England back to Sweden a couple of months again England 1 month and then at last India for a month.

I haven't had my home but felt at home wherever I lived. One says "Home is where your heart is and when your heart is big enough home is everywhere". I have had the most instructive, wonderful years.

Jag har känt mig lätt och fri. Jag har haft tid att gå djupt in i meditation, kontemplation och andliga studier som har gett mig en ny tystnad och djup kunskap om att jag tillhör något större och underbart. Resan i förtroende fortsätter och nu känner jag mig mer hemma i mig själv, min inre resa har lett mig till en plats där jag känner mig mer närvarande utan bekymmer för morgondagen. Det verkar som att denna attityd skapar fascinerande synkronicitet. Den subtila kommunikationen med livet när jag är i Flow-Flödet förvånar mig varje gång. Det känns som om allt faller så lätt på plats. 

Efter dessa två år har jag mer förtroende för livet. Jag säger ja till livet lättare och jag har mindre motstånd mot hur livet utvecklas. Det gör att jag kan leva mer fullständigt i det gudomliga nuet. Slutligen och inte minst finns det så mycket mer tacksamhet till den universella Livs kraften som gör att jag kan känna, tänka och röra min kropp. Jag är också tack´sam för utmaningarna i mitt liv de har gjort mig mer ödmjuk.

Jag är glad över att vara i Sverige igen. 


I have felt easy and free. I have had time to go deep into meditation, contemplation and spiritual studies that have given me a new silence and deep knowledge that I am of something greater and wonderful. The journey in trust continues and now I feel more at home in myself, my inner journey has led me to a place where I feel more and more in the now without concern for tomorrow. It seems that this attitude creates fascinating synchronicity. That subtle communication with life when I am in the Flow. It astonishes me every time. It just feels like everything falls so easily in place.

After these two years, I have more confidence in life, I say Yes to life more easily and I have less resistance to how life unfolds. That brings me further into practicing to live more fully in the divine now. Finally and not the least there is so much more gratitude to the universal lifeforce - the source of all life everywhere that makes it possible for me to think, to feel to move my body. Grateful also for the challenges in my life, they have humbled me.

 I am excited to be in Sweden again.